Polkagriiis

Återkommen från semestern (well, helgen) kan jag meddela att min näsa inte är rödare än vanligt, trots att jag utlovade detta tidigare. Däremot finner ni mig inte i uniform idag, då det enda jag hittade i garderoben som inte skaver mot mina stackars, stackars ben... är en klänning som inte alls liknar Byske Havsbad-kläder. Men jag har namnbrickan på mig iaf! Väl kommen till arbetet (45 minuter tidig..) träffar jag på chef-Per som säger sig vara rödare på ryggen än vad jag är på benen. Ha! säger jag och utmanar honom. Den lille rackarn vann.. Efter hot från båda håll (om du slår mig där kommer jag att..) slöts en vapenvila, grovt underlättad av att en av oss åkte hem.

Har ni läst insändarsidan i dagens Norra Västerbotten? Det är nämligen en insändare om campingyran där, (Här kan ni läsa den själv.) som handlar om författarnas missnöje med hur Katta hade klätt ut sig på Yran i år. Jag ska inte kommentera att det är Norran som valt att publicera den bilden, då de kunde ha valt att publicera en bild på oss raringar i repan, eller vinnarna Wild Wild Kiosk, så Norran anser alltså att det inte är en stötande bild. Jag ska inte heller kommentera att ölburkarna naturligtvis var tomma. Jag är helt klart inte så småsint att jag ska kommentera att fritids stavas med d eller att jag alltid anser att man bör stå för sina åsikter och skriva ut sitt namn...

Vad jag däremot kommenterar är att idéen till outfiten kom från t-shirtar vi hade här på Havsbadet för ett antal år sen, (då man kunde stå 'period', inte bara säsong på husvagnsplats) med texten 'Jag är också periodare'. Det var alltså en ordlek som syftade på svunna tider. Många av våra säsongare (och övriga gäster) är återkommande från år till år och det är riktigt skoj att få göra saker som återknyter till tidigare år, som även de kan vara delaktiga i.

Då vi är väldigt offentliga, samt att kommunen är ägare till Byske Havsbad, och att vi är så pass välkända som vi är gör att vi väldigt ofta får kritik för saker vi gör. För att ta ett exempel har vi haft problem med ekorrar i sommar. De är söta som socker, men man kan inte ha dem för nära, på grund av smittorisk osv.

Så vad är vår ekorr-policy? I stället för att grymt döda de små liven, fångar vi in dem och släpper ut dem på andra sidan älven. Jag menar, kan ni tänka er insändarsidan i Norran om det kom ut att vi mördar småkorrar?! (nu är jag cynisk nog att tänka att vi kommer få kritik för vårt omlokaliseringsprogram också..) Andra saker är att vi är ganska stora på att ge bort godis (omigod, tänderna!) eller att på campingyran var badets tema 'militär'. Vi väger alltid fördelar mot nackdelar vid våra arrangemang. Är vi politisk korrekta? Funkar det här för barn och vuxna? Har vi nåt för alla åldrar? Kan alla vara med, även de som har en funktionsnedsättning? Tyvärr kan vi inte tänka på allt, eller ta hänsyn till precis alla. Vi tar dock gärna emot synpunkter på vad vi kan göra bättre, och förslag på hur vi ska gå tillväga.

Tills dess säger jag hatten av till Katta,

en av få personer i chefsposition som jag träffat, som vågar bjuda på sig själv till den grad att de går omkring utklädda på jobbet.

På det mer personliga planet får Linnea en knäpp på sin oröda näsa för att hon inte bjöd mig på polkagrisar idag, vilket jag hade hoppats på. Särskilt som att jag ju ser ut som en själv...